by Elisabet | Mar 21, 2009 | Svensk Blogg
Läste i DN hur många chefer får bottenbetyg.
Ibland förvånas jag över att nån vill bli chef över huvudtaget. Det är inte ett lätt jobb. Förväntningarna på en chef är höga, att vara mångkonstnär är ett måste.
Och ändå är det ju så det måste vara. Som chef har du en direkt inverkan på hur engagerade dina medarbetare är. Och engagerade medarbetare är nyckeln till ett lönsamt och sunt företag. Så kraven på chefer ska vara höga, för chefen är så viktig.
Som företagare, se till att få rätt personer som chefer, se till att de mår bra, utbilda och utveckla dem kontinuerligt, så att de har en sportslig chans att ge medarbetarna det de behöver för att de ska må bra och kunna göra sitt jobb bra.
Som chef handlar det om att se varje person, att förstå varje person, att observera det unika i varje person och att se till att det unika maximeras och används.
Så ta dig tid att verkligen vara chef, var inte så upptagen med möten och samtal och email att du inte hinner med din personal. Lyssna på vad folk har att säga, intressera dig för dem, se till att de har vad de behöver för att kunna göra sitt jobb, skratta, uppmuntra, tillåt misstag, ge feedback, hjälp dem att utvecklas, kommunicera……
Ja, listan är lång – däri ligger chefens största utmaning. Så om det känns övermäktigt, gör då bara en sak – se och hör varje person, få dem att känna sig viktiga. Du har allt att vinna – och det kommer du att göra.
Nej, det är inte omöjligt att vara en bra chef – det kräver dock både tid och intresse. Och det är en belönande investering!
by Elisabet | Feb 26, 2009 | Svensk Blogg
Läste om att “Kontakter ger ofta jobb” på e24. Visst är det så att ditt kontaktnät spelar en roll när du söker ett jobb, och i alla andra situationer för den delen.
Det kanske kan låta lite orättvist, men låt oss titta lite närmare på det.
Vem har ansvaret för ditt liv? Jo, du så klart.
Vem ansvarar för din utveckling? Jo, du så klart.
Vem är därför ansvarig för vilka du känner? Jo, du så klart.
Om vi inte är nöjda med vår situation, om vi inte tycker att vi känner tillräckligt många människor. så kan vi göra nånting åt det.
Det är ju trots allt bara jag som vet exakt vad det är jag vill, eller vad som är viktigt för mig. Så om jag t.ex. behöver bredda mitt kontaktnät så kanske jag behöver ge mig ut lite mer, träffa lite mer människor, prata med fler människor, ge mer till världen omkring mig. På så vis tar jag större kontroll över min egen situation och skaffar mig den kunskap eller de kontakter som jag behöver, som är relevanta för mig.
Jag kan ju inte förvänta mig att saker och ting bara ska falla i knät på mig. För det kan ju vara helt fel saker!
Nej, låt oss ta ansvar för vår egen situation, säger jag. Låt oss vara aktiva deltagare i vårt eget liv, göra val, agera – det blir väl mer rättvist, mer relevant. Och det får oss att klaga mindre. När vi tar ansvar är det inte längre relevant eller intressant att klaga och skylla på omständigheter. Vi ser oss själva som kraftfulla resurser i vårt eget liv.
Tänk hur världen skulle se ut om alla tog ansvar! Ska vi försöka?
Och låt oss lära känna lite nya människor idag. Gå med i en förening. Starta en ny hobby. Inbjud till en bokklubb. Prata lite mer med våra kollegor. Vem vet vem vi kan lära känna? Nån som får oss att må bra, nån som utmanar oss, nån som glädjer oss. För alla vi träffar är viktiga. Tänk att känna dem!
by Elisabet | Feb 16, 2009 | Svensk Blogg
Jag har upptäckt Guitar Hero! Ja ja, jag vet att det är sent – jag är säkert en av de sista personerna i hela världen att upptäcka det!
Så är det i alla fall. Vi var i Holland förra helgen hos en av mina bästa vänner och där fanns detta fantastiska spel.
Jag är en hjälte! Så är det.
Jag älskar namnet på detta spel. Det ger en liksom hopp om att vara en hjälte. att vem som helst i sitt vardagsrum kan bli en hjälte! I love it!
Första gången jag provade spela gick det så klart hur dåligt som helst, men ganska snart började det flyta på, och som med allting annat, då blir man lite inspirerade och så försöker man lite till och lite till. Och helt plötsligt känner man sig som en riktig rocker! Jag ser nog inte ut som en, men man kan ju inte få allt:-).
Har saknat det här spelet som en galning sen helgen i Holland och vad händer då….? Min underbara man kommer hem med Guitar Hero som en tidig Valentines Day present i fredags! Du fantastiska man!
Så nu kan jag vara en hjälte varje dag. Och det tänker jag vara:-).
by Elisabet | Jan 30, 2009 | Svensk Blogg
I maj förra året åkte jag till Treasure Island, Florida för en tre veckors utbildning för att bli certifierad NLP Tränare.
NLP, Neuro Linguistic Programming är en beteendeteknologi som hjälper personer till bättre kommunikation, bättre måluppfyllelse, större lycka – ja helt enkelt att skapa det liv, de relationer och den situation de vill ha.
Jag vet inte hur det är för dig, men ofta när jag är lite osäker eller nervös eller bara inte riktigt i form så gör jag inte mitt bästa jobb eller bästa insats eller intryck. I mitt huvud börjar det surra med tankar
“tänk om jag gör bort mig”
“tänk om nån ser hur nervös jag är”
“tänk om allt går åt skogen”
och ju mer jag tänker så, desto mer fokuserad blir jag på mig själv och mina egna känslor. Och ju mindre fokuserad blir jag på omvärlden och det jag kan ge till den. Det blir väldigt mycket ego, fokus på mig själv – JAG, JAG, JAG. Och det känns rätt jobbigt, eller hur? För då är det som om allt hänger på mig, som om jag måste ha alla svaren, som om jag måste vara perfekt (hemska tanke:-))
Nånting ändrades för mig under mina veckor i Florida.
Jag lärde mig fokusera mer på min omvärld och mindre på mig själv. Jag lärde mig att “bara vara” i stunden, att fokusera all min uppmärksamhet utanför mig själv och på så sätt upplevde jag ett nytt lugn. Ett lugn som får mig att veta att allt är OK. Att jag kan inte göra bort mig (det är bara i mitt huvud). Att när jag fokuserar på världen runt omkring har jag tillgång till mer av mina resurser, mina instinkter, min vishet.
Om du skulle vilja göra detsamma, så öva på att fokusera mer på din omvärld genom att vidga ditt synfält. Istället för att stirra stint på nåt, se om du kan slappna av ögonmusklerna och ta in mer information genom ditt perifera synfält. Gör det nån gång varje dag eller närhelst du känner dig spänd eller orolig.
Du kommer att bli glatt överraskad.
Nu påstår jag inte på nåt sätt att det är så här hela tiden, men jag har nu korta stunder utan ego och i de stunderna så mår jag som bäst, jag vet mer, jag åstadkommer mer – allt bara faller på plats.
Och jag älskar varenda stund! Det ska bli flera!
by Elisabet | Jan 19, 2009 | Svensk Blogg
Född i Luleå, med en pappa från Lappland och del same borde jag vara duktig på det här med vinter.
Så är inte fallet. Jag fryser, jag tycker att det är jobbigt att skotta snö och gillar inte mörkret (förutom att man kan tända massor med ljus förstås – jag är ett ljusfreak som går igenom en stor låda med stearinljus i veckan!)
I och för sig tycker jag att det är kul att åka skidor men då åker jag gärna till där snön finns, den behöver inte finnas här hos mig. Helt onödigt.
Häromdan hände så nåt väldigt underligt. Jag tittade på vädret på TV och upptäckte att jag tänkte “jag hoppas att det blir snö”.
Hallå! Vem är du och vad har du gjort med mig?
Efter att ha kliat mig en stund i huvudet slog det mig plötsligt. Våra barn har börjat åka skidor i Väsjöbacken och även om de är jätteduktiga på att hålla backen öppen under säsongen så är ju ändå inte Stockholm på nåt sätt “snögaranterat” – så plötsligt har jag ett intresse av att det snöar! Så att barnen kan få ut så mycket som möjligt av skidåkningen.
Det låter ju hur uppenbart som helst, men på nåt sätt slog det mig inte förrän nu.
Så nu sitter jag och tittar ut genom fönstret och klappar händerna över att snön faller. Undrens tid är inte förbi.
Man kan alltid ändra hur man ser på saker och ting. Till och med snön:-).
