by Elisabet | Feb 16, 2009 | Svensk Blogg
Jag har upptäckt Guitar Hero! Ja ja, jag vet att det är sent – jag är säkert en av de sista personerna i hela världen att upptäcka det!
Så är det i alla fall. Vi var i Holland förra helgen hos en av mina bästa vänner och där fanns detta fantastiska spel.
Jag är en hjälte! Så är det.
Jag älskar namnet på detta spel. Det ger en liksom hopp om att vara en hjälte. att vem som helst i sitt vardagsrum kan bli en hjälte! I love it!
Första gången jag provade spela gick det så klart hur dåligt som helst, men ganska snart började det flyta på, och som med allting annat, då blir man lite inspirerade och så försöker man lite till och lite till. Och helt plötsligt känner man sig som en riktig rocker! Jag ser nog inte ut som en, men man kan ju inte få allt:-).
Har saknat det här spelet som en galning sen helgen i Holland och vad händer då….? Min underbara man kommer hem med Guitar Hero som en tidig Valentines Day present i fredags! Du fantastiska man!
Så nu kan jag vara en hjälte varje dag. Och det tänker jag vara:-).
by Elisabet | Feb 10, 2009 | Svensk Blogg
Ja, är det inte underbart hur annorlunda man kan se på saker och ting. Det har varit snökaos i England i nån vecka eller så och eftersom delar av England så sällan får snö så blandas nu landet av två känslor
- Frustration över snökaoset och oförmågan att hålla landet igång som resultat av detta – inställda flyg, fastkörda bilar, stängda skolor osv osv
- Enorm glädje över snön och möjligheten att åka pulka, kasta snöbollar, bygga snögubbar och igloos. (Jag såg en engelsk familj som byggt en igloo i trädgården där de kunde trycka in 9 personer :-))
Jag bodde på Englands sydkust i över 6 år i slutet på 90-talet och minns så väl hur det var. Den enda dagen varje år som det snöade (för det var i princip vad det var – en dag per år) då var det verkligen KAOS. Och engelsmännen skäller så mycket på sig själva om hur dåliga de är på att ta hand om kaoset – hur de inte kan röja snön, eller avisa planens vingar eller låta bli att halka omkring. Inte så konstigt tycker jag – varför skulle de har lika bra snöröjning som oss när det händer så sällan? Det vore med all säkerhet alldeles för dyrt och komplicerat.
Nej, jag fokuserar hellre på hur storögt entusiastiska många är över det vackra och romantiska med snön. Jag hörde bland annat på de engelska nyheterna att nu finns det hur mycket snöiga foton som helst att använda i julbilder och kort i många år framöver.
Och tänk hur fantastiskt det måste vara som barn att nån enstaka gång inte kunna gå till skolan! Nåt som bryter rutinen, och att istället får gå ut och kasta snöboll (som du annars mest ser på film). Jag minns att jag drömde om det som barn – tänk att bli insnöad eller nåt! Wow! Det hände dock aldrig….
Njut medans det varar, det är vad jag säger! Nästa år kanske det är mer som vanligt igen:-)
by Elisabet | Feb 9, 2009 | Svensk Blogg
Vi läser så ofta i media om syndabockar – vems fel är det, vem kan vi skylla på? Och det må vara sant att det finns människor som inte tar sitt ansvar. Och är det inte så att vi faktiskt inte uppmanas att ta ansvar? Varför är det så?
Låt oss ändra på det.
Vi är så vana att skylla på andra, att skylla på omständigheter – att vi inte till fullo tar vårt ansvar.
Och tänk vad vi missar när vi inte tar ansvar! Vi missar känslan av att vara i kontroll, att inte vara beroende av omvärlden för hur vår egen situation är.
Att ta ansvar handlar inte om att vi ska göra allt, eller ta över andras ansvar. Nej, det vore inte att ta ansvar. Att ta ansvar handlar om ett par saker, som jag ser det
- Att inse att var och en av oss är en del av världen, och vi har alla ett ansvar för hur världen ser ut. Vi kan inte blunda för saker som sker och tänka “ja men, det där har ju inte med mig att göra”. Vi må inte ha skapat en situation men vi har ett gemensamt ansvar att åstadkomma en lösning, att blicka framåt. För om världen runt omkring mig faller samman så kommer ju inte min värld att se särskilt positiv ut heller, eller hur? Vi lever ju inte i ett vakum.
- Att inte skylla på något eller någon (inklusive oss själva) oavsett situation. För när vi skyller på nåt, då får vi en extern kontrollpunkt, dvs nåt utanför oss själva är i kontroll över hur vi känner oss. Vi känner oss maktlösa när vi skyller på andra – “han gör mig arg!” – bara om du väljer att låta honom göra dig arg, säger jag!
Ansvar betyder ju att “svara an”, dvs att bestämma oss för HUR vi ska svara an på det som händer. Ska jag bli arg, ska jag bli glad, ska jag tycka att det här är bra eller dåligt? Jag har ALLTID ett val.
Jag hör så många säga att ordet ansvar kan låta så tungt, men i själva verket är det ett ord av lättnad, när du tar ansvar kan du känna lättnad. När du tar ansvar (för din egen situation, hur du mår osv) så har du chansen att ha det så mycket bättre. Då är det bara du som kan bestämma. Varför inte bestämma dig för att le nästa gång nån prejar dig i trafiken, eller nästa gång du missar bussen, eller när nåt inte går som du vill? Ge inte bort din personliga makt till andra! Ge inte bort din personliga makt till omvärlden!
Det känns så mycket bättre när vi tar ansvar – självkänslan höjs, stressen minskar – det kan väl inte vara fel?!
by Elisabet | Feb 5, 2009 | English Blog
Isn’t it wonderful how many different ways you can look at things? England has had a lot of snow lately and as parts of the country rarely gets snow the country and its people has had some mixed feelings about it
- Frustration about the snow chaos and the inability to keep the country going as a result of this – cancelled flights, stuck cars, closed schools and so on.
- Fantastic joy about the snow and the possibility to go toboggoning, throw snow balls, build snow men and igloos. (I saw an English family who had built an igloo in their front garden and managed to squeeze 9 people into it:-))
I used to live in Brighton for a number of years in the late 90’s and I remember it so well. The only snowy day each year (because that was typically what it was – one day of snow a year) there was total CHAOS. And the English give themselves such a hard time about how bad they are att handling the the chaos – how they can’t clear the snow, or de-ice the planes’ wings or stop skidding about. That’s not so strange, I think – why should they have as good snow handling capabilities as we do here is Sweden, when they so rarely need it? It would most likely be way too expensive and complicated.
No, I’d rather focus on the wide-eyed enthusiasm that so may Englishmen show with regards to the beauty and romantic aspects of the snow. I heard on the English news how there are now enough pictures of snowy locations to take care of Christmas card needs for years to come:-).
And just think how fantastic it must be as a kid to on the odd occasion not be able to go to school! Something that breaks the routine, and to be able to go outside and throw some snowballs instead (which you normally only see on film). I remember dreaming about that as a child – being snowed in or something! Wow! It never happened though…. still waiting.
Enjoy it while it lasts, I say! Next year you may be back to normal again:-)
by Elisabet | Feb 2, 2009 | Svensk Blogg
Jag såg en engelsk reklamfilm för T-Mobile häromdan. Det var en tågstation nånstans i England med hundratals människor som passerar ett stort atrium. Plötsligt börjar musik spela och folk börjar dansa, först de som var med på det, och sen en del av de andra. Överraskade, överrumplade och glada. Det såg så himla kul ut – värmande, kul, upplyftande.
OK då, om du är nyfiken – här är länken till You Tube och klippet…..
Lite som i en musikfilm….
Du vet hur det är i en musikal, eller en musikfilm – helt plötsligt börjar bara alla dansa, trafiken stannar, alla kan dansstegen, musiken bara översköljer dig – “Fame, I’m gonna live forever”! Ja ja, du vet vad jag menar.
Vore det inte häftigt om livet var lite mer som en musikal? Om folk log mer, skrattade mer, dansade mer, hoppade på biltaken mer, var lite mer spontana? Eller åtminstone tittade lite mer på varandra på tunnelbanan, bussen, pendeltåget.
Låt oss starta en revolution! Le mot åtminstone en okänd person idag! Ta ett danssteg på väg till bussen! Skratta utan anledning! Vad är det värsta som kan hända? 🙂
